Det var när Amanda Rosén sommarjobbade med produktionsplanering på Gränges anläggning i Finspång sommaren 2016, som idén kläcktes att göra examensarbetet på Gränges. Ett varmvalsverk stannade och blev stående, något som snabbt fick konsekvenser för hela produktionen.

Jag insåg att det vore intressant att kartlägga produktionsflödet för att förstå orsakssambanden vid störningar, och lära av dem. Kunskapen hur man ska gå tillväga finns, men ingen tydlig standardiserad mall för att minimera de negativa effekterna efter ett haveri, säger Amanda Rosén

Gränges samarbete med universiteten

Med start 2017 stärker Gränges sin relation till svenska universitet, i första hand för att öka synligheten som en attraktiv arbetsplats för ingenjörer. Det innebär bland annat huvudsponsorskap i KTH:s Project Destination, som länkar samman studenter och företag, och en ny varumärkesbyggande film som ska spridas i sociala medier. Dessutom deltar bolaget bland annat i presentationer och arbetsmarknadsdagar, och har löpand

Amanda och Louise läser sin sista termin på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi med inriktning mot produktion på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm. Under deras examensarbeten, som inleddes vid årsskiftet och pågår under hela våren, kartlägger de hur materialflödet genom valsverket och färdigställningen på Gränges anläggning i Finspång påverkas av en produktionsstörning, exempelvis ett maskinhaveri.

Målet är att ta fram en planeringspolicy för åtgärder som kan vidtas för att minimera de negativa effekterna av en produktionsstörning

Varken Louise eller Amanda  har någon tidigare koppling till Finspång och Gränges, även om Louise Lindberg känner viss samhörighet med bolaget eftersom hennes pappa är från Grängesberg (där Gränges har sitt ursprung i slutet av 1800-talet). De hade heller inte kommit i kontakt med Gränges under utbildningen. I stället var det Amanda Roséns intresse av att sommarjobba i närheten av föräldrahemmet i Linköping som gjorde att hon fick upp ögonen för bolaget. Båda var också intresserade av att få uppleva ett tungt industribolag inifrån. – Efter att vi börjat med ex-jobbet höll Gränges vd Johan Menckel en föreläsning på KTH som var väldigt bra. Då var vi lite stolta, säger Amanda Rosén.

Två dagar i veckan är Amanda Rosén och Louise Lindberg på plats i Finspång. De har fått låna ett kontor och ägnar stor del av tiden åt att prata med representanter från olika delar av verksamheten för att få en förståelse för hur materialflödet ser ut. – Vi har blivit väldigt väl mottagna överallt vilket underlättar arbetet. Från i somras har jag en grundförståelse för hur produktionsplaneringen ser ut, men det är suveränt att få höra andra avdelningarnas perspektiv och behov, säger Amanda. 

Deras handledare på Gränges, planeringschefen Kristoffer Kallunki, ser flera fördelar för bolaget att ha nära samarbeten med universiteten. Dels för att attrahera framtida medarbetare, men också för att stärka verksamheten. – Det är lätt att vara hemmablind, men studenterna kommer in med färska teoretiska kunskaper och ett nytt perspektiv, säger han. – De har också möjlighet att lägga mycket tid och bryta ner ett specifikt problem, vilket annars kan vara svårt att hinna med i en slimmad organisation.

Amanda och Louise ser också till att utnyttja de personer som finns till förfogande på KTH, i form av forskare och professorer med inriktning på industriell produktion. För ett godkänt examensarbete krävs inte bara att hon och Amanda Rosén hittar en lösning på Gränges produktionsutmaningar. Det finns också akademiska krav.

Som ex-jobbare har man två beställare. Vi ska lösa ett problem för företaget, men väntas också bidra med något nytt till forskningen
- Amanda Rosén, ingenjörsstudent på KTH i Stockholm